Vivere necesse est, verrere non est necesse (?)

När man flyttar in i nytt bo, och startar nära nog från noll, kan det vara bra att ha en massa saker, upptäcker man efter ett tag. En typisk sådan sak är en dammsugare, speciellt efter att man upptäckt att den där sopborsten och skyffeln (den där för 39.90 på Willys) är totalt oduglig när det kommer till att städa en hel lägenhet.

Att köpa dammsugare är bland det mest deprimerande man kan göra, något som inte minst gör sig påmint då man ser prislapparna. En halv tusing för en skrotmaskin som förmodligen går sönder fortare än man hinner upptäcka att den fungerade sämre än den där sopborsten och skyffeln, en hel tusing för en medioker historia som med lite kreativ inbillning verkar göra ett helt okej jobb, eller åtskilliga tusingar för en maskin som är värd namnet. Oavsett vilket så blir det en del pluringar av det hela - pluringar som man kunde haft roligare för.

MEN....så plötsligt händer det, drömvinsten trillar in och manna faller från himlen (och just då vill man verkligen ha en dammsugare), ty plötsligt förkunnar min kära mor att hon har inte bara en dammsugare, utan TRE (3) styck diton. Men dra mig baklänges ända in i fågelholken (letar fortfarande efter en som är tillräckligt stor), dra på trissor och jisses amalia, på en och samma gång. Snäll som mamma är erbjöd hon mig en av dammsugarna i fråga och klok som jag är tackade jag självklart ja. Och vilken dammsugare sen - dra mig baklänges in i nästa fågelholk också (hur sannolikt det nu är att jag hittar två tillräckligt stora holkar)!

Dammsugaren i fråga är en riktig gammal goding, som min mormor hade en gång i tiden, för länge länge sen. Det är en Lux Royal (och en beteckning jag inte har i huvudet) och den suger som (nu skulle jag kunna skriva något ekivokt, men det gör jag förstås inte, finkänslig som jag är) bara attans. Och det bästa av allt är att den har ett HEPA-filter, för om dammsugaren inte har HEPA, då är den bara EPA, om man ska tro "experterna" (läs: säljarna i butikerna). För det är ju precis så tugget går om man kliver in i en butik för att spana efter dammsugare:

(Detta ska naturligtvis läsas med härlig göteborgs-dialekt, med långa släpande vokaler, ty det är den ultimata försäljardialekten)
"Så du ska ha en dammsugare, Peteeeer, vad ska du ha då då, Peteeeer, du vet väl om att du måste ha en dammsugare med HEEEEPA-filter, Peteeeer, HEPA-filter Peteeeer, det måste du ha, HEEEEPA-filter Peteeeer, har dammsugaren inget HEPA-filter så är det ingen dammsugare Peteeeer, ingen dammsugare Peteeeer, du kan lika gärna knata runt med ett sugrör och blåsa runt dammet från hörn till hööööörn, Peteeeer, du måste ha HEEEEPA-filter Peteeeer, HEEEEPA-filter Peteeeer, HEEEEPA-filter, har du inget HEPA-filter är du slut Peteeeer, sluuuut Peteeeer.....HEEEEPA-filter..."

Ja, ni hör ju själva - HEPA-filter is the shit! Och min Lux is the shit, the real shit, which makes no shit, typ. :o)

Utöver att min Lux Royal har HEPA-filter samt en ascool design, så har den tyngd. Jag gillar saker när det är lite tyngd i dem, det andas kvalitet då, och min dammsugare den har tyngd den. Något som märks inte minst när den, från att ha stått upp, välter ner och landar på tån. Jäklar vad den väger! :o)